Om vi antar att det finns en "Gud", är inte det märkligt att vi vet så lite om "honom"? Visst, finns det de som påstår sig veta mer än andra men de tillhör ju de troendes kategori (samma som anser sig veta)*.
"Gamle Lampe måste ha en Gud, annars kan inte den stackars människan vara lycklig. Men människan i denna värld måste vara lycklig (passar bra för mig), då får väl vårt sunda förnuft stå som garant för att Gud existerar." I vilket fall som helst, om det nu finns "Gud" som inte vill att vi ska veta någonting om "honom" eller om "han" inte finns och det är därför ingen någonting vet - sak samma. Det finns i alla fall ett stort behov av att någonting större än människa ska finnas. Och detta behov är så stor att våra urgamla förfäder inte bara skapade begreppet "Gud" men även lyckades få större delen av mänskligheten att tro på det (ta det för sanning)*.
"Det märkliga är inte att Gud finns utan att en så grym varelse som människan någonsin har kunnat komma på en sådan tanke."
Men om det är så illa att vi inte ens kan veta om "Gud" finns, även om "den" finns, vad ska vi då göra? Väljer vi att ta "dess" existens som fakta då hamnar vi bland troende. Accepterar vi dess motsats, att "Gud" inte finns, då blir vi till troende igen. Ska vi sitta mellan två stolar?..
Så står det i Bibeln. Och så kan vi också göra. Hurdå? Vi vet ju inte ens om detta är sant. Det låter ju inte troligt (sannolikt). Hur kan mannen och kvinna vara "Guds" avbild? Mannen och kvinnan! Hur då?
Detta låter bättre. Mer troligt (sannolikt). Men är detta sant? - Inte ännu. Än har vi inte skapat GUD, men vi är halvvägs. Alla livsformer vi känner till har en tendens att sträva mot allt högre ordning (lägre entropi) till motsats från icke levande materia. Men, en gren kan inte växa hur långt som helst utan att falla av sin egen tyngd. Och vi människor är inte alls skapelsens krona utan bara en mellanlänk. Det kan finnas någonting som är mycket större än vi. Och detta något är redan på väg. Vi håller på att skapa dess grund. Mer än så, vi har redan kommit en bit (som vanligt, utan ens att fatta detta)... |
|
|
*När vi inte vet någonting säkert (och hur ofta vet vi det?) då säger vi att vi tror. Att håla reda på skillnaden emellan "tro" och "veta" är som att skilja isär två olika färger - rött och grönt t.ex. Visst kan man påstå att även de som skiljer på färger bara tror att de gör det. Men enligt fysiologer är det fråga om perception*. Tron, däremot, är en tolknings (tydnings) fråga. De som inte kan skilja på färger kallas för färgblinda. Vad ska vi då kalla dem som inte vill särskilja på "veta" och "tro" och blandar ihop dessa begrepp - begreppsblinda?.. Men nog om det. Det är inte så intressant varför de blandar ihop dessa saker (det gör alla troende). Den stora frågan är varför är de så många - "färgblinda" eller troende alltså... |